Den 6 juni 1944 var det första försöket att bilda en koloniförening, det blev Knut Nystrand som tog insitativ till ett möte i Folkets-Hus tisdagen den 6 juni, genom en annons i Katrineholms kuriren. Till detta möte samlades 15 personer; ordförande valdes G.A. Fredriksson, och sekreterare Knut Nystrand, vidare beslutades att tillsätta en interimsstyrelse med följande personer, Einar Verner, Knut Nystrand, G.A.Fredriksson, H.Svensson, som nu fick i uppdrag att förhandla med stadens myndighet om mark. Den 16 juni inlämnades en skrivelse att staden skulle upplåta mark till koloniområde av en tid på 10-15 år, samt skulle förse området med vägar. vattenledningar, staket runt området. Dessutom uppvaktades ordförande i Drätselkammaren av interimsstyrelsens önskemål. Den 16 oktober kom svar från staden angående skrivelsen som interimsstyrelsen lämnat in att stadsingenjören Stenberg samt stadsträdgårdsmästaren Blomqvist skulle med interimsstyrelsen förhandla om ett lämpligt område till kolonier. Staden hade två områden, ett mellan östra och västra stambanan, så kallade trollberget  det andra var Luskebo omkring reningsverket. Den 26 oktober sammankallade interimsstyrelsen till ett möte angående dom erbjudna områdena som Einar Verner redogjorde för, en livlig debatt fördes enligt protokoll, Trollberget var ett vattensjukt område, Luskebo var ej tänkbart kring ett reningsverk, så båda dessa förslagna områdena ansågs olämpliga. Samtidigt på detta möte beslutades att bilda en förening med namn Katrineholms koloniträdgårdar U P A. Val av styrelsen blev, Ordförande: GA.Fredriksson, kassör: Hilding Svensson, V.ordförande Einar Verner. Sekreterare: Knut Nystrand. V. sekreterare:  E.Axelsson. Denna styrelse fick i uppdrag att än en gång gå in till drätselkammaren,och den 2 november inlämnades en skrivelse som motiverade avslag på dom områdena som har nämts,samt framhöll önskemål om att Djulö-gärde, eventuellt Backa-gärde skulle vara bra till koloniområde. Den 5 februari 1945 kom svar från drätselkammaren ett uttalande att staden var villig att upplåta ett lämpligt område för koloniverksamhet, Västgötagatans förlängning intill Backa-gårds ägor. Medan stadsingenjören Stenberg ansåg fortfarande att mark för detta ändamål var Luskebols ägor. Mötet den 21 april med koloniföreningen, godkände enhälligt området vid Västgötagatan. Området hade blivit plöjt för en kostnad av 399 kronor, vilket staden stod för. Så styrelsen kunde nu den23 april börja med utstakning och uppmätning av kolonilotter. Det kan nämnas ett mycket stort intresse var att få en kolonilott, 124 inträdesavgifter kom in till föreningen, varvid 108 kunde få lott, 13 ställde sej i kön, 3 stycken avböjde Så kom sommaren med torka och vattenbrist på området, nya skriftliga framställningar och uppvaktningar till staden om framdragning  av vattenledningar, den frågan mognade i augusti månad. staden bekostade ledningar och inmontering, medan koloniinnehavarna fick gräva diken i vägarna och jämna till, sedan grusades vägarna. November månad 1945 inlämnades åter igen en skrivelse angående staketet kring området , och för att få frågan löst så fick styrelsen gå med på ett förslag från staden, att uppsättningen skulle koloniföreningen stå för, medan staden bekostade materialet. Om man så läser årsberättelsen, så har beslutet tagits för extra uttaxering på 4 och 2 kronor beroende på hur stora lotterna var, för dom kostnaderna för uppsättning av staketet som kostade 350 kronor. Nycklarna till grindarna fick varje lottinnehavare betala 3 kr pr. styck  arrendeavgiften var beslutat på 3 öre pr.-kvm Om man läser igenom styrelseprotokoll och årsberättelse så har stadsträdgårdsmästaren Blomqvist varit till stor hjälp inom föreningen, varit på möten och informerat om odlingar och sjukdomar. På den allmänna platsen som låg på en höjd av området planterade Blomqvist en häck runt platsen. Då inköpte föreningen trädgårdsmöbler kunde vila sej och intaga av vad som fanns i kaffekorgen.   Ständiga markproblem På grund av dubbelspårbygget SJ, så uppsades markområdet intill stambanan 1948. Koloniföreningen fick ett område södra delen av gärdet, genom detta kunde lotterna ökas till 140 stycken.  1954 uppstod nya svårigheter för medlemmarna, LM Eriksson inköpte området för att bygga ut sin industri, och dels krav från staden att gå igenom med ledningsarbeten. Förhandlingar återupptogs igen med staden, och drätselkammarens ordförande Tage Larfors om nya koloniområden.  1955 den 23 september kallades medlemmarna till extra möte i Folkets-Hus för information om det nya koloniområdet som skulle bli Mogetorps-gård, området skulle infatta 65.000 kvm, med ett 25 års kontrakt, lotternas storlek 300-375 kvm, som man fick bygga kolonistugor på en storlek av 14-16-18 kvm, samt även  odlingslotter på 200 kvm. På våren 1956 nät utstakningen och utmätningen var klar blev det lottdragning på det viset att samtliga lotter fick ett nummer, som medlemmarna fick dra sedan. Året 1962 fanns det medlemmar kvar på Backa områdets nedre del som odlade och hade lotter, nu skulle de bort för marken skulle användas till industribygge. Som har nämnts i denna berättelse att stadsingenjören Stenberg framfört att Luskebo-området var bra, staden skulle nu frakta dit matjord där det var dåligt, nu skulle dessa medlemmar få lotter där. Men vid förhandlingar mellan kolonistyrelsen och staden så beslutades att fortsätta vid Mogetorp östra del av koloniområdet 17.000 kvm I oktober månad firade Koloniträdgården 40-års jubileum lördagen den 13, i Folkets-Hus pelarsal, med smörgås och kaffe, dans till musik av Sednerts.  Inbjudna var från kommun var Per Engvall med dam, från förbundet Hagelberg, 160 kolonister övervarade festen som blev helt lyckad. Stora problem var fortfarande kvar angående kontraktstider, stugområdet skulle kunna bli infört i stadsplanen som koloniområde, 5 års kontrakt  så på odlingslotterna skulle arrendetiderna gå ut 1987 i december månad. Nya förhandlingar med kommun återupptogs angående kontraktstider flertal gånger, från kommun deltog G Persson och J Langö och från kolonistyrelsen deltog P-O Gustavsson och L Fast. Det förhandlades fram ett kontrakt på 25 år, samtidigt så förklarades området Mogetorp som koloniområde. Området upplåts från 1 januari 1988 till den 31 dec 2012. 1 maj 1987 antogs namnet Mogetorps koloniförening med säte Katrineholm Åren 1990-91. Förslag på att bygga en föreningsgård, det tillsattes en grupp som skulle förhandla med kommun om plats för bygget ,och om lån och om borgen. På halvårsmötet beslutades att avslå byggandet av en föreningsgård. Förslag att köpa kolonistuga nr: 33 som kontor vilken styrelsen köpte. Ett medlemsmöte under 1993 beslutades att Mogetorps koloniförening skulle gå ur Svenska Förbundet för koloniträdgårdar. Skriften är tagna ur protokoll samt årsberättelse från begynnelsen av koloniföreningens bildande.  Katrineholm 1994   Ur protokoll från  1952 Extra möte 29 maj angående grindarna och kompost högarna, dålig ordning. En medlem rapporterade att han har sett en medlem komma in på området över staketet. Mötet beslutade att endast genom grindarna skall man gå in, så lottinnehavaren nr 123 skall be om ursäkt för sitt beteende, Årsmötet 1969 Öppnades av v- ordförande som hälsade ett 30 tal medlemmar välkomna ,samt beklagade att han på vägen hit till Folkets Hus tappat verksamhetsberättelsen, men förklarade att han skrivit den själv och kunde den utantill. Berättelsen upplästes från minnet, samt lovade att skriva en ny om inte den gamla kom tillrätta,  Rapporten godkändes . Det här är en avskrift från  50 års Jubileumsskrift Tack till Inger Persson som har lånat ut denna skrift.